Tre hus med samma elbil, samma laddbox på elva kilowatt och samma vana att koppla in bilen när familjen kommer hem. Ett radhus i Bromma, en villa i Nacka och en villa på Trossö i Karlskrona.
I slutet av månaden skiljer sig nätavgiften åt mellan de tre. Det beror inte på elpriset och inte på hur många kilowattimmar bilen har dragit. Det beror på hur nätbolaget mäter husets högsta last, och på vilka timmar som alls räknas.
Effektavgiften är den del av nätavgiften som baseras på effekt, alltså hur mycket som dras samtidigt, i stället för på total förbrukning. För de flesta småhus är laddboxen den i särklass största enskilda lasten. Läggs elva kilowatt ovanpå det huset redan drar en vinterkväll uppstår lätt en topp som huset aldrig skulle nå på egen hand.
Samma kväll, samma vanor, men olika regler för vad den kvällen kostar. Och reglerna kommer inte från det håll man först tror.
Nätbolaget bestämmer, inte kommunen
Det är lätt att tala om effektavgiften i Stockholm eller i Karlskrona som om den följde kommungränsen. Men avgiften sätts av det nätbolag som äger ledningarna fram till huset. I Stockholms stad är det i huvudsak Ellevio. I Nacka har en stor del av hushållen ett lokalt nätbolag, Nacka Energi. I Karlskrona ansvarar Affärsverken för centralorten, medan delar av landsbygden runt omkring kan tillhöra ett annat bolag.
Var gränserna går syns på elräkningen, inte på kommunskylten. Den som flyttar några kilometer kan alltså få helt andra villkor för samma laddbox, utan att något annat i huset har ändrats.
Att nätbolagen alls rör sig mot effektbaserade avgifter har sin bakgrund hos Energimarknadsinspektionen, som reglerar vad nätbolagen får ta betalt för. Logiken är lätt att följa. Ett elnät byggs för de tyngsta stunderna, inte för ett genomsnittligt dygn, och den som skapar toppar bidrar mer till behovet av grövre kablar och starkare stationer.
Men Ei har inte bestämt exakt hur avgiften ska räknas. Varje nätbolag utformar sin egen modell, och det är i detaljerna som skillnaderna uppstår. För en elbilsägare är tre detaljer avgörande: hur många toppar som räknas, vilka timmar som räknas och om natten behandlas annorlunda än dagen.
Tre toppar eller en
Den första detaljen är också den som slår hårdast. Ellevio beskriver sin modell som ett medelvärde av månadens tre högsta timmar, uppmätta under tre olika dygn. Andra nätbolag har historiskt utgått från den enskilt högsta timmen under månaden, eller från toppar under en avgränsad höglasttid.
Konsekvenserna går åt olika håll. Med ett medelvärde av tre toppar avgör en enda olycklig kväll inte hela månaden, men tre helt vanliga kvällar med bil och middag samtidigt gör det. Med en modell där bara den högsta timmen räknas blir det tvärtom: ett misstag kostar hela månaden, men resten av dygnen spelar ingen roll så länge de ligger under den nivån.
Vilken modell som är snällast mot en elbilsägare beror på vanorna. Den som laddar varje kväll vid samma tid hamnar på ungefär samma topp dag efter dag, och då hjälper medelvärdet knappt alls. Tre lika höga kvällar ger samma siffra som en. Den som laddar två gånger i veckan och bara ibland råkar krocka med matlagningen tjänar däremot på att toppen jämnas ut över flera dygn.
Det finns också modeller där bara vissa timmar räknas, till exempel vardagar dagtid under vinterhalvåret. Där kan laddning på kvällen eller natten hamna helt utanför den period som avgiften mäts över. Vi har inte gått igenom Nacka Energis och Affärsverkens nuvarande prislistor för den här texten, så vilken av modellerna som gäller i Nacka och på Trossö får den som bor där kontrollera själv hos sitt nätbolag. Modellerna har dessutom justerats flera gånger de senaste åren, och det som gällde när en granne räknade på saken kan ha ändrats sedan dess.
Det gör att ett schema för när bilen ska laddas bara är så bra som tariffen det bygger på. Ett klockslag som passar i Bromma kan vara verkningslöst på Trossö. En inställning som håller nere själva toppen fungerar däremot under nästan vilken modell som helst, och den sitter i laddboxen.
Låt boxen hålla igen
Att hålla toppen nere kräver sällan att någon passar klockan. De flesta moderna laddboxar kan styras så att de tar hänsyn till resten av huset. Med lastbalansering mäter boxen strömmen via en givare i elcentralen eller via elmätarens kundport och drar ner laddeffekten när huset redan förbrukar mycket. När ugnen stängs av stiger laddningen igen.
Inställningarna som påverkar effektavgiften är oftast tre: hur hög ström boxen får använda, när den får ladda och om det finns ett tak för husets totala effekt. Taket är det mest direkta verktyget. Sätts det strax under den nivå man vill hålla sig under, fördelar boxen själv laddningen över kvällen och natten.
Var taket ska ligga är just den punkt där ortens tariff behöver komma in i planeringen. När laddningen dimensioneras är det normalt husets huvudsäkring som sätter ramen, eftersom den är den fysiska gränsen för vad huset klarar. Effektavgiften lägger till en ekonomisk gräns som ofta ligger lägre, och den ser olika ut beroende på nätbolag. Oavsett om man anlitar mbsenergi.se eller någon annan för installation av laddbox lönar det sig därför att fråga mer än vilken box det blir: hur ska den ställas in för det nät just det här huset sitter på?
I samma samtal dyker ofta skattereduktionen för grön teknik upp, och villkoren för den beskrivs hos Skatteverket. Avdraget sänker vad det kostar att få boxen uppsatt, men det ändrar ingenting i hur effektavgiften slår månad för månad. När offerter jämförs är det lätt att låta den engångssumman skymma den löpande kostnaden.
En box som saknar möjlighet till lastbalansering kan fortfarande fungera, men då ligger hela ansvaret hos den som laddar. Det går ofta bra en sommar och sämre en januarimånad.
Om natten verkligen är billigare
Januari är också månaden då det vanligaste rådet, att skjuta laddningen till natten, sätts på prov. Hos Ellevio räknas timmar mellan klockan 22 och 06 enligt bolagets egen beskrivning bara till hälften. Laddning på natten halverar alltså toppens påverkan, men tar inte bort den.
I en modell som bara mäter dagtid försvinner nattladdningen ur avgiften helt. I en modell där alla timmar väger lika hjälper natten bara om den gör att bilen inte drar samtidigt som något annat. En kall vinternatt, när värmepumpen går för fullt och kanske en elpatron slår till, kan nattladdningen tvärtom bli månadens högsta timme.
Hur man bäst undviker det beror på vem man frågar. En elinstallatör nöjer sig gärna med att schemalägga laddningen till sent på kvällen. En energirådgivare föreslår hellre att sänka laddströmmen, så att bilen drar några få kilowatt under många timmar i stället för elva kilowatt under ett par. Vilket upplägg som räcker hänger på körsträckan och på hur länge bilen faktiskt står parkerad. Den som pendlar långt varje dag har inte alltid marginalen att ladda långsamt.
Sedan finns en fråga som ingen nog kan svara på i dag: hur länge nattrabatterna består. De vilar på att natten är nätets lugna tid. Om tillräckligt många laddboxar ställs in på att starta strax efter klockan tio kan det mönstret förskjutas, och då är det inte självklart att nätbolagen fortsätter att räkna nattens timmar lägre. Det kan lika gärna bli så att rabatten finns kvar i många år. Men den som bygger hela sin laddning kring ett enda klockslag gör en satsning på att reglerna står still.
För husen i Bromma, Nacka och på Trossö betyder det att inställningen som stämmer i dag inte behöver vara den som stämmer om några år. Med en styrbar laddbox är en ändrad tariff en ändring i en app. Utan styrning är det vanorna som måste ändras, och de brukar sitta hårdare än man tror den dag boxen skruvas upp på väggen.