Tre hus med samma elbil, samma laddbox på elva kilowatt och samma vana att koppla in bilen när familjen kommer hem. Ett radhus i Bromma, en villa i Nacka och en villa på Trossö i Karlskrona.
I slutet av månaden skiljer sig nätavgiften åt mellan de tre. Det beror inte på elpriset och inte på hur många kilowattimmar bilen har dragit. Det beror på hur nätbolaget mäter husets högsta last, och på vilka timmar som alls räknas.
Effektavgiften är den del av nätavgiften som baseras på effekt, alltså hur mycket som dras samtidigt, i stället för på total förbrukning. För de flesta småhus är laddboxen den i särklass största enskilda lasten. Läggs elva kilowatt ovanpå det huset redan drar en vinterkväll uppstår lätt en topp som huset aldrig skulle nå på egen hand.
Samma kväll, samma vanor, men olika regler för vad den kvällen kostar. Och reglerna kommer inte från det håll man först tror.
Nätbolaget bestämmer, inte kommunen
Det är lätt att tala om effektavgiften i Stockholm eller i Karlskrona som om den följde kommungränsen. Men avgiften sätts av det nätbolag som äger ledningarna fram till huset. I Stockholms stad är det i huvudsak Ellevio. I Nacka har en stor del av hushållen ett lokalt nätbolag, Nacka Energi. I Karlskrona ansvarar Affärsverken för centralorten, medan delar av landsbygden runt omkring kan tillhöra ett annat bolag.
Var gränserna går syns på elräkningen, inte på kommunskylten. Den som flyttar några kilometer kan alltså få helt andra villkor för samma laddbox, utan att något annat i huset har ändrats.
Att nätbolagen alls rör sig mot effektbaserade avgifter har sin bakgrund hos Energimarknadsinspektionen, som reglerar vad nätbolagen får ta betalt för. Logiken är lätt att följa. Ett elnät byggs för de tyngsta stunderna, inte för ett genomsnittligt dygn, och den som skapar toppar bidrar mer till behovet av grövre kablar och starkare stationer.
Men Ei har inte bestämt exakt hur avgiften ska räknas. Varje nätbolag utformar sin egen modell, och det är i detaljerna som skillnaderna uppstår. För en elbilsägare är tre detaljer avgörande: hur många toppar som räknas, vilka timmar som räknas och om natten behandlas annorlunda än dagen.
Tre toppar eller en
Den första detaljen är också den som slår hårdast. Ellevio beskriver sin modell som ett medelvärde av månadens tre högsta timmar, uppmätta under tre olika dygn. Andra nätbolag har historiskt utgått från den enskilt högsta timmen under månaden, eller från toppar under en avgränsad höglasttid.
Konsekvenserna går åt olika håll. Med ett medelvärde av tre toppar avgör en enda olycklig kväll inte hela månaden, men tre helt vanliga kvällar med bil och middag samtidigt gör det. Med en modell där bara den högsta timmen räknas blir det tvärtom: ett misstag kostar hela månaden, men resten av dygnen spelar ingen roll så länge de ligger under den nivån.
Vilken modell som är snällast mot en elbilsägare beror på vanorna. Den som laddar varje kväll vid samma tid hamnar på ungefär samma topp dag efter dag, och då hjälper medelvärdet knappt alls. Tre lika höga kvällar ger samma siffra som en. Den som laddar två gånger i veckan och bara ibland råkar krocka med matlagningen tjänar däremot på att toppen jämnas ut över flera dygn.
Det finns också modeller där bara vissa timmar räknas, till exempel vardagar dagtid under vinterhalvåret. Där kan laddning på kvällen eller natten hamna helt utanför den period som avgiften mäts över. Vi har inte gått igenom Nacka Energis och Affärsverkens nuvarande prislistor för den här texten, så vilken av modellerna som gäller i Nacka och på Trossö får den som bor där kontrollera själv hos sitt nätbolag. Modellerna har dessutom justerats flera gånger de senaste åren, och det som gällde när en granne räknade på saken kan ha ändrats sedan dess.
Det gör att ett schema för när bilen ska laddas bara är så bra som tariffen det bygger på. Ett klockslag som passar i …